Parfymdupes är i regel betydligt billigare än originalen, och det finns flera begripliga skäl till detta. För det första investerar dupe-tillverkare betydligt mindre i marknadsföring, förpackning och varumärkesimage. Medan stora parfymhus lägger miljoner på reklamkampanjer med kändisar, lyxiga flaskor och exklusiva försäljningsstrategier fokuserar dupe-märken på det väsentliga – själva doften. Utan denna omfattande marknadsföring kan produkterna erbjudas till ett mycket lägre pris.
En annan viktig faktor är produktionen: originaldofter använder ofta särskilt högkvalitativa, delvis sällsynta eller naturliga råvaror som är dyra. Dupes använder däremot oftast syntetiska alternativ eller billigare råvaruvarianter som visserligen skapar en liknande doft men kostar betydligt mindre. Denna imitationskonst är idag så avancerad att många dofttvillingar kommer originalet förbluffande nära vid första sniffen – åtminstone i början.
Dessutom sparar dupe-tillverkare in på utvecklingen. Medan en märkesparfym ofta skapas under flera år av välrenommerade parfymörer i tidskrävande processer analyserar dupe-märken helt enkelt befintliga dofter och återskapar deras sammansättning med hjälp av modern doftteknik. Det sparar tid, forskningskostnader och kreativ utveckling – ytterligare en anledning till det lägre priset.
I slutändan är dupes oftast inte licensierade produkter, vilket innebär att varumärkena inte kan ta ut något påslag för exklusivitet eller namn. Just därför rör de sig ofta i en juridisk gråzon, särskilt när de liknar originalet mycket men inte bryter mot varumärkesskyddet.
