Den kanske största nackdelen med kopierade parfymer är deras lägre kvalitet och kortare hållbarhet jämfört med originalen. Även om många dofttvillingar kommer nära de dyra designerparfymernas doftprofil saknar de ofta originalens djup, komplexitet och långvarighet. Högkvalitativa parfymer består av noggrant utvalda och exakt avstämda doftämnen som utvecklas i flera faser – från toppnot via hjärtnot till basnot. Kopierade dofter bygger däremot ofta på enklare recept och billigare råvaror, vilket gör doftutvecklingen mindre nyanserad och hållbarheten märkbart kortare.
En annan nackdel ligger i den bristande exklusiviteten. Medan en originaldoft ofta förknippas med en unik doftupplevelse och en emotionell koppling till varumärket saknas hos imitationer ofta igenkänningsvärdet och den unika karaktären. Designerparfymer är inte bara dofter, utan en del av en omfattande varumärkesupplevelse – med högkvalitativ förpackning, exklusiv flakon och påkostade marknadsföringskampanjer. Dofttvillingar fokuserar däremot på själva doften och avstår från dessa element, vilket vissa köpare kan uppleva som mindre attraktivt.
Även de rättsliga gråzonerna och frågan om den etiska försvarbarheten kan ses som en nackdel. Även om dofttvillingar inte är olagliga rör de sig ofta i ett område som uppfattas som imitation eller kopia. Detta kan minska uppskattningen för originaltillverkarnas kreativa arbete och lämna en olustig känsla hos vissa köpare.
Sammanfattningsvis erbjuder kopierade parfymer visserligen ett billigt sätt att njuta av lyxiga dofter, men man får räkna med kompromisser vad gäller kvalitet, hållbarhet och den känslomässiga kopplingen till varumärket. För många förblir originalet, trots det högre priset, förstahandsvalet när det gäller en fullständig doftupplevelse.
